|

Fråga: Varför är kvinnans arvedel hälften mot en mans under islamisk lag?
Svar: Koranen innehåller specifik och detaljerad vägledning när det gäller fördelningen av arv, till de rättmätiga arvingarna.
Koranverser som innehåller vägledning om arv är,
Sura Baqarah 2:180 Sura Baqarah 2:240 Sura Nisa 4:7-9 Sura Nisa 4:19 Sura Nisa 4:33 Sura Maidah 5:106-108
Det finns tre verser i Koranen som vida beskriver arvedelarna för nära släktingar, dvs sura Nisa 4:11, 12 och 176.
’’GUD föreskriver följande om (arvsrätt för) era barn: sonens (lott) är lika med två döttrars lott; om döttrarna är fler än två, är deras lott två tredjedelar av kvarlåtenskapen, och om endast en dotter finns, skall hon ärva hälften. (Den dödes) föräldrar skall ärva en sjättedel var av kvarlåtenskapen och han efterlämnat barn; men om han inte efterlämnar barn och föräldrarna är enda arvtagare, är moderns lott en tredjedel. Har han efterlämnat bröder, är moderns lott en sjättedel efter (avdrag för) legat och skulder.
Ni vet inte vem som är er närmast, era föräldrar eller barn, genom det som de har gjort för er – Gud har nu gett Sina föreskrifter; Gud är allvetande, vis.
Av kvarlåtenskapen efter era hustrur, är er andel hälften om de inte efterlämnar barn; med om de efterlämnar barn; är den en fjärdel efter (avdrag för) legat och skulder. Era hustrurs andel i er kvarlåtenskap är en fjärdedel, om ni inte efterlämnar barn; men efterlämnar ni barn, är den en åttondel efter (avdrag för) legat och skulder.’’ Koranen 4:11-12
’’DE BER dig om ett klargörande (av reglerna för arv). Säg: ’’Gud klargör för er vad som gäller om någon dör utan att efterlämna arvingar i rätt uppstigande eller nedstigande led: Om en man dör barnlös och efterlämnar en syster, ärver hon hälften av kvarlåtenskapen; likaså ärver han henne, om hon dör barnlös. Finns två systrar, ärver de en tredjedel var av vad han efterlämnar; om både bröder och systrar överlever honom, ärver en broder detsamma som två systrar. Gud klargör (detta) för er för att ni skall undvika misstag. Gud har kunskap om allt.’’ Koranen 4:176
I de flesta fall, ärver kvinnan hälften mot vad hennes manlige släkting ärver. Dock är inte alltid fallet så. I de fall då en avliden inte har lämnat någon i uppstigande eller nedstigande led efter sig men har efterlämnat en broder eller syster, ärver båda av dem en sjättedel. Om den avlidne har efterlämnat barn, får båda föräldrarna, modern och fadern en lika stor del en sjättedel var.
I vissa fall ärver en kvinna också en del som är det dubbla mot mannens. Om den avlidna är en kvinna som inte har lämnat några barn efter sig eller bröder eller systrar och som endast överlevs av sin make, moder och fader, då ärver maken hälften medan modern ärver en tredjedel och fadern den återstående sjättedelen. I detta specifika fall, ärver modern en del som är dubbelt så stor som fadern. Det stämmer dock att som en generell regel och i de flesta fall så är den kvinnliga arvedelen hälften av den manliga. Som i tex följande fall:
- Dottern ärver hälften av vad sonen ärver.
- Frun ärver en åttondel och mannen en fjärdedel om den avlidne inte har några barn.
- Frun ärver en fjärdedel och mannen hälften om den avlidne har barn.
- Om den avlidne varken har arvingar i uppstigande eller nedstigande led, ärver systern en del som är hälften av broderns.
I Islam har kvinnan inte några finansiella skyldigheter och det ekonomiska ansvaret ligger på mannens axlar. Före en kvinna gifter sig är det pappans eller broderns skyldighet att se till att hon har husrum, kläder och att andra finansiella behov som en kvinna har blir uppfyllda. När hon har gift sig så är den plikten mannens eller sonens.
Islam hålls mannen finansiellt ansvarig för att uppfylla behoven hos sin familj. För att kunna uppfylla det ansvaret får mannen dubbelt så mycket när det gäller arv. Om tex en man dör och efterlämnar ca 150.000 rupes för barnen (dvs en son och en dotter) så ärver sonen 100.000 rupes och dottern 50.000 rupes. Av de 100.00 som sonen ärver så är det hans plikt gentemot sin familj att han måste spendera nästan hela summan eller låt oss säga 80.000 på familjen och lämnar med en liten del av arvet, i det här fallet ca 20.000 för sig själv.
Dottern å sin sida, som ärver 50.000 är inte bunden att lägga ut en enda slant på någon. Hon kan behålla hela summan själv.
Skulle du föredra att ärva 100.000 rupes och av det spendera 80.000 på familjen, eller ärva 50.000 rupes och behålla hela summan själv?
Källa: Dr. Zakir Naik (översatt av syster umm Zakaria) |