Volym 2, bok 17, nummer 119 – 149

Volym 2, bok 17, nummer 119

Berättat av ’Abbad bin Tamims farbror:

Profeten (fred vare med honom) gick ut (till böneplatsen) för att utföra Istisqa’ bönen och vände (och satte på sig) sin mantel in och ut.

Volym 2, bok 17, nummer 120

Berättat av Abu Huraira:

När profeten (fred vare med honom) än brukade lyfta sitt huvud efter att han hade böjt sig ner i den sista Raka brukade han säga: ‘’Oh Allah! Rädda ’Aiyash bin Abi Rabi’a. Oh Allah! Rädda Salama bin Hisham. Oh Allah! Rädda Al-Walid bin Al-Walid. Oh Allah! Rädda de svaga tillgivna troendena. Oh Allah! Var hård mot Mudhars stammen och skicka (hungersnödens) år till dem som de hungersnödens åren när (profeten) Josef levde.’’ Profeten brukade vidare säga, ‘’O Allah! Förlåt Ghifars stammen och rädda Aslams stammen.’’ Abu Az-Zinad (en av de tidigare återberättarna) sade, ’’Qunut brukade reciteras av profeten under Fajr bönen.’’

Volym 2, bok 17, nummer 121

Berättat av Masruq:

Vi var med ‘Abdullah och han sade, ‘’När profeten såg hur folket vägrade att acceptera Islam sade han, ’’Oh Allah! Skicka (hungersnödens) år till dem under (sju år) som de sju åren (av hungersnöd) som drabbade folk under profeten Josefs liv.’’ Så hungersnöd drabbade dem ett år och förstörde allt liv så till den grad att folket började att äta hudar, kadaver och döda djur. När någon av dem tittade mot himlen, brukade han (inbilla sig själv) pga av sin hunger att han såg rök. Så Abu Sufyan gick till profeten och sade, ’’Oh Muhammad! Du beordrar människor att lyda Allah och hålla goda relationer med släkt och vänner. Utan tvivel håller folket i din stam på att dö, så snälla be till Allah för dem.’’ Så Allah uppenbarade: ’’VÄNTA på den Dag då himlen kommer att (skymmas av) en klart synlig, tät rök....men ni kommer att återfalla (i synd). Men den dag Vi låter Vårt (slutliga) slag falla med väldig kraft skall Vi utkräva (full) hämnd (på er alla)!’’ (44:10-16) Ibn Masud tillade, ’’Al-Batsha (dvs vers 44:16) skedde under kriget vid Badr det råder inget tvivel om att Al-Batsha, Al-Lizam (dvs vers 25:77) och verserna i Sura Ar-Rum alla har passerat.’’

Volym 2, bok 17, nummer 122

Berättat av ‘Abdullah bin Dinar:

Min fader sade, ’’Jag hörde Ibn ’Umar recitera Abu Talibs poetiska verser: Och en vit (person) (dvs profeten) som ombes att be om regn och som tar hand om de föräldralösa och som är beskyddare för änkor.’’ Salims fader (Ibn ’Umar) sade, ’’De verserna framträdde i min tanke när jag tittade på profetens (fred vare med honom) ansikte medan han bad om regn. Han slutade inte förrän regnet flödade rikligt från varje takränna. Och en vit (person) som ombes att be om regn och som tar hand om föräldralösa och som är beskyddare för änkor...Och dessa ord var Abu Talibs ord.’’

Volym 2, bok 17, nummer 123

Berättat av Anas:

När än torka hotade att drabba dem brukade ‘Umar bin Al-Khattab fråga Al-Abbas bin ‘Abdul Muttalib att åkalla Allah om regn. Han brukade säga, ’’Oh Allah! Vi brukade be vår profet att åkalla Dig om regn, och Du brukade välsigna oss med regn, och nu ber vi hans farbror att åkalla Dig om regn. Oh Allah ! Välsigna oss med regn.’’ Och så brukade det regna.

Volym 2, bok 17, nummer 124

Berättat av ‘Abdullah bin Zaid:

Profeten vände sin mantel in och ut vid Istisqa.

Volym 2, bok 17, nummer 125

Berättat av ‘Abdullah bin Zaid:

Profeten gick till Musalla (böneplatsen) och åkallde Allah (swt) om regn. Han vände sig mot Qibla och bar sin mantel in och ut och utförde två Rakat.

Volym 2, bok 17, nummer 126

Berättat av Sharik bin ‘Abdullah bin Abi Namir:

Jag hörde Anas bin Malik säga, ’’På en fredag trädde en person in i moskén genom den ingång som är mitt emot predikstolen medan Allahs Budbärare höll predikan. Mannen stod mitt emot Allahs Budbärare och sade, ’’Oh Allahs Budbärare! Boskapen är döende och vägarna är avskurna, så snälla be Allah om regn.’’. Allahs Budbärare (fred vare med honom) höjde båda sina händer och sade, ’’Oh Allah! Välsigna oss med regn!’’. ’’Oh Allah! Välsigna oss med regn!’’. ’’Oh Allah! Välsigna oss med regn!’’. Anas tillade, ’’Vid Allah, vi kunde inte se ett enda spår av ett moln på himlen och det fanns ingen byggnad eller något hus mellan oss och Sali´ (bergen).’’ Anas tillade, ’’Ett tungt moln som en sköld framträdde bakom det (dvs Sali´ berget). När det kom till mitten av himlen, spred det sig och sedan regnade det.’’ Anas sade vidare, ’’Vid Allah! Vi kunde inte se solen under en vecka. Nästa fredag trädde en person in i moskén genom samma ingång och vid den tidpunkten höll Allahs Budbärare fredagspredikan. Mannen stod framför honom och sade, ’’Och Allahs Budbärare! Boskapen är döende och vägarna är avskurna, snälla be till Allah att hålla tillbaka regnet.’’ Anas tillade, ’’Allahs Budbärare höjde upp båda sina händer och sade, ’’Oh Allah! Runt om oss och inte på oss. Oh Allah! På högslätterna, på bergen, på kullarna, i dalarna och på det platser där träden växer.’ Så regnet upphörde och vi gick ut i solsken.’’ Sharik frågade Anas om det var samma person som hade frågat om regn (den tidigare fredagen). Anas svarade att han inte visste.

Volym 2, bok 17, nummer 127

Anas bin Malik sade, ‘’En person trädde in i moskén på en fredag genom den ingång som är mitt emot Daril-Qadha’ och Allahs Budbärare stod och höll predikan (Khutba). Mannen stod framför Allahs Budbärare och sade, ’Oh Allahs Budbärare, boskapen är döende och vägarna är avskurna , snälla be Allah om regn.’ Så Allahs Budbärare (fred vare med honom) höjde båda sina händer och sade, ’’Oh Allah! Välsigna oss med regn. Oh Allah! Välsigna oss med regn. Oh Allah! Välsigna oss med regn!’’ Anas tillade, Vid Allah, det fanns inga moln på himlen och det fanns inget hus eller någon byggnad mellan oss och Sali´ bergen. Sedan framträdde ett stort moln som en sköld bakom det (dvs Sali´ berget) och när det kom till mitten av himlen, spred det sig och sedan regnade det. Vid Allah! Vi kunde inte se solen under en vecka. Nästa fredag, trädde en person in genom samma ingång och Allahs Budbärare höll fredagspredikan och mannen stod framför honom och sade, ’Oh Allahs Budbärare! Boskapen är döende och vägarna är avskurna; snälla be Allah att dra tillbaka regnet.’’ Anas tillade, ’’Allahs Budbärare höjde båda sina händer och sade, ’’Oh Allah! Runt oss och inte på oss. Oh Allah! På högslätterna, på bergen, på kullarna, i dalarna och på det platser där träden växer.’’ Anas tillade, ’’Regnet upphörde och vi kom ut och gick i solskenet.’’ Sharik frågade Anas om det var samma person som hade frågat om regn den tidigare fredagen. Anas svarade att han inte visste.

Volym 2, bok 17, nummer 128

Berättat av Qatada:

Anas sade, ‘’När Allahs Budbärare (fred vare med honom) framförde fredagspredikan (Khutba) kom en man och sade, ‘Oh Allahs Budbärare! Det är otillräckligt med regn; snälla be Allah att välsigna oss med regn.’ Så han bad Allah om det, och det regnade så mycket att vi knappast kunde ta oss hem och det fortsatte att regna tills nästkommande fredag.’’ Anas sade vidare, ’’Sedan ställde sig samma person eller en annan person upp och sade, ’Oh Allahs Budbärare! Åkalla Allah att hålla tillbaka regnet.’ När han hörde detta så sade Allahs Budbärare, ’Oh Allah! Runt oss och inte på oss.’ ’’ Anas tillade, ’’Jag såg molnen skingra sig till höger och vänster och det fortsatte att regna, men inte över Medina.’’

Volym 2, bok 17, nummer 129

Berättat av Anas:

En man kom till profeten (fred vare med honom) och sade, ‘’Boskap förstörs och vägarna skärs av.’’ Så Allahs Budbärare åkallade Allah om regn och det regnade från den fredagen till den nästkommande fredagen. Samma person kom tillbaka och sade, ’’Husen har fallit samman, vägarna är avskurna, och boskapen har förstörts. Snälla be Allah att hålla tillbaka regnet.’’ Allahs Budbärare (ställde sig upp) och sade, ’’Oh Allah! (Låt det regna) på högslätterna, på kullarna, i dalarna och över de platser där det växer träd.’’ Så molnen drog sig bort från Medina och molnen försvann från Medina så som kläder tas av.

Volym2, bok 17, nummer 130

Berättat av Anas bin Malik:

En man kom till Allahs Budbärare och sade, ’’Oh Allahs Budbärare! Boskapen förstörs och vägarna är avskurna. Så snälla åkalla Allah.’’ Så Allahs Budbärare bad och det regnade från den fredagen till den kommande fredagen. Sedan kom han till Allahs Budbärare och sade, ’’Oh Allahs Budbärare! Husen har fallit samman, vägarna är avskurna och boskapen har förstörts.’’ Så Allahs Budbärare (fred vare med honom) bad, ’’Oh Allah! (Låt det regna) på toppen av bergen, på högslätterna, i dalarna och över de platser där träd växer.’’ Så molnen drog sig bort från Medina på samma sätt som kläder tas av.

Volym 2, bok 17, nummer 131

Berättat av Anas bin Malik:

En man beklagade sig för profeten om förstörelsen av boskap och egendom och avkommans hunger. Så han åkallade Allah om regn. Berättaren (Anas) nämnde inte att profeten hade burit sin mantel in och ut eller om han vänt sig mot Qibla.

Volym 2, bok 17, nummer 132

Berättat av Anas bin Malik:

En man kom till Allahs Budbärare och sade, ’Oh Allahs Budbärare! Boskap förstörs och vägarna skärs av, så snälla åkalla Allah.’’ Så Allahs Budbärare bad om regn och det regnade från den fredagen till den kommande fredagen. Då kom en man till profeten (fred vare med honom) och sade, ’’Oh Allahs Budbärare! Husen har fallit samman, vägarna är avskurna och boskapen har förstörts.’’ Så Allahs Budbärare (fred vare med honom) bad, ’’Oh Allah! (Låt det regna) på toppen av bergen, på högslätterna, i dalarna och över de platser där träd växer.’’ Så molnen drog sig bort från Medina på samma sätt som kläder tas av.

Volym 2, bok 17, nummer 133

Berättat av Masruq:

En dag gick jag till Ibn Masud som sade, ‘’När Quraish dröjde med att omfamna Islam, åkallade profeten Allah att plåga dem, så de drabbades av ett (hungersnöds) år då många av dem dog och de åt kadavrer och Abu Sufyan kom till profeten och sade, ’O Muhammad! Du kom för att be människor att ha goda relationer med släkt och vänner och din nation förstörs nu, så snälla åkalla Allah’. Så profeten reciterade de heliga verserna i Sura Ad-Dukhan: ’’VÄNTA på den Dag då himlen kommer att (skymmas av) en klart synlig, tät rök...(44:10). När hungersnöden lyftes bort, avföll människor återigen till att vara otroende. Allahs uttalande (i Sura Ad-Dukhan 44) hänvisar till: ’’Men den dag då Vi låter (slutliga) slag falla med väldig kraft...(44:16). Och det är vad som hände på dagen för slaget vid Badr.’’ Asbat tillade med auktoritet av Mansur, ’’Allahs Budbärare bad för dem och det regnade rikligt under sju dagar. Så folket klagade över det omåttliga regnet. Profeten sade, ’Oh Allah! (Låt det regna) runt oss och inte på oss.’ Så molnen skingrade sig över hans huvud och regnade i omgivningarna. ’

Volym 2, bok 17, nummer 134

Berättat av Anas:

Allahs Budbärare höll Khutba (predikan) på en fredag när folket ställde sig upp, utropade och sade, ’’Oh Allahs Budbärare! Det finns inget regn (vilket orsakat torka), träden har torkat och boskapen har förstörts; Snälla be Allah om regn.’’ So Allahs Budbärare sade två gånger, ’’Oh Allah! Välsigna oss med regn.’’ Vid Allah, det fanns inget spår av moln på himlen och plötsligt fylldes himlen med moln och det började att regna. Profeten gick ner från predikstolen och utförde bönen. När han kom tillbaka från bönen (till sitt hus) regnade det och det regnade oavbrutet fram till den nästkommande fredagen. När profeten då började att hålla fredagspredikan, börjde folket att ropa och sade till honom, ’’Husen har fallit samman och vägarna har blivit avskurna, så snälla be till Allah att hålla tillbaka regnet.’’ So profeten log och sade, ’’Oh Allah! Runt oss och inte på oss.’’ Så himlen över Medina blev klar men det fortsatte att regna i utkanterna (av Medina) och inte en enda droppe regn föll över Medina. Jag tittade upp mot himlen och den var ljus och klar som en krona.

Volym 2, bok 17, nummer 135

Berättat av Abbad bin Tamim:

Att hans farbror (som var en av profetens följeslagare) hade berättat för honom, ’’Profeten gick ut med folket för att åkalla Allah om regn för dem. Han ställde sig upp och åkallade Allah om regn, vände sig sedan mot Qibla och vände sin mantel (in och ut) och det regnade.’’

Volym 2, bok 17, nummer 136

Berättat av Abbad bin Tamim:

Från hans farbror som sade, ’’Profeten gick ut för att åkalla Allah om regn. Han vände sig mot Qibla när han åkallade Allah. Han vände på sin mantel (in och ut) och utförde sedan två Rakat och reciterade Koranen högt för dem.’’

Volym 2, bok 17, nummer 137

Berättat av Abbad bin Tamim av hans farbror,

’’Jag såg profeten den dagen när han gick ut för att utföra Istisqa’ bönen. Han vände sin rygg mot folket och vände sig mot Qibla och bad Allah om regn. Sedan vände han sin mantel in och ut och ledde oss i en två Rakats bön och reciterade Koranen högt i dem.’’

Volym 2, bok 17, nummer 138

Berättat av Abbad bin Tamim av hans farbror som sade,

’’Profeten åkallde Allah om regn och utförde en två Rakats bön och han vände sin mantel in och ut.’’

Volym 2, bok 17, nummer 139

Berättat av Abbad bin Tamim, av hans farbror som sade,

’’Profeten gick ut till Musalla (böneplatsen) för att utföra Istisqa’ bönen, vände sig mot Qibla och utförde en två Rakats bön och vände sin mantel in och ut.’’ Berättat av Abu Bakr, ’’Profeten hängde den högra sidan av hans mantel på hans vänstra sida.’’

Volym 2, bok 17, nummer 140

Berättat av ‘Abdulla bin Zaid Al-Ansari:

Profeten gick mot Musalla (böneplatsen) för att utföra Istisqa’ bönen och när han hade för avsikt att åkalla Allah eller började att åkalla, vände han sig mot Qibla och vände sin mantel in och ut.

Volym 2, bok 17, nummer 141

Berättat av Anas bin Malik:

Profeten höjde aldrig sina händer i någon åkallan förutom när det gällde Istisqa’ och han brukade höja dem så mycket att vitheten i hans armhålor blev synliga. (Notering: Det kan vara så att Anas inte såg att profeten höjde sina händer, men det har återberättats att profeten brukade höja sin händer i åkallan endast vid Istisqa’. Se hadith nummer 807 och 808 och se också hadith nummer 612, volym 5)

Volym 2, bok 17, nummer 142

Berättat av ‘Aisha:

När än Allahs Budbärare såg regnet, brukade han säga, ‘’Oh Allah! Låt det bli ett kraftigt fruktbart regn.’’

Volym 2, bok 17, nummer 143

Berättat av Anas bin Malik:

Under Allahs Budbärares (fred vare med honom) livstid drabbades folket av ett (hungersnöds) år. Medan profeten gav Khutba (predikan) från predikstolen en fredag, ställde sig en beduin upp och sade, ’’Oh Allahs Budbärare! Boskapen är döende och familjerna (avkomman) är hungriga, snälla be Allah att välsigna oss med regn.’’ Allahs Budbärare höjde båda sina händer mot himlen och vid den tidpunkten fanns det inte ett spår av moln på himlen. Sedan började molnen samlas som berg. Före ha gick ner från predikstolen såg jag regnvatten droppa från hans skägg. Det regnade den dagen, den nästkommande dagen, den tredje dagen, den fjärde dagen och ända fram till den kommande fredagen, när samma beduin eller en annan person ställde sig upp (under fredagspredikan) och sade, ’’Oh Allahs Budbärare! Husen har fallit samman och boskapen har drunknat. Snälla åkalla Allah för oss.’’ Så Allahs Budbärare höjde båda sina händer och sade, ’’Oh Allah! Runt oss och inte på oss.’’ Åt vilket håll profeten än pekade med sin hand, så skingrades molnen och lämnade ett hål (i molnen) över Medina. Qanat dalen förblev flödande (av vatten) under en månad och ingen kom från utsidan som inte talade om det rikliga regnet.

Volym 2, bok 17, nummer 144

Berättat av Anas:

När en stark vind blåste, spred sig oro över profetens ansikte (som fruktade att vinden kunde vara ett tecken på Allahs vrede).

Volym 2, bok 17, nummer 145

Berättat av Ibn Abbas:

Profeten sade, ’’Jag beviljades seger med As-Saba (en östlig vind i motsats till Ad-Dubur som är en västlig vind) och ’Ads nation förgjordes med Ad-Dubur.

Volym 2, bok 17, nummer 146

Berättat av Abu Huraira:

Profeten sade, ‘’Den Sista Timmen (Sista Dagen) kommer inte att etableras förrän (religiös) kunskap kommer att tas bort (genom döden av religiösa lärda män), jordbävningar kommer att vara vanliga, tiden kommer att gå fort, plågor kommer att framträda, mord kommer att öka och pengar kommer att finnas i överflöd bland er.’’ (Se hadith nummer 85, volym 1)

Volym 2, bok 17, nummer 147

Berättat av Ibn ‘Umar:

Profeten sade, ‘’Oh Allah! Välsigna vårt Sham och vårt Jemen.’’ Folket sade, ’’Också vårt Najd.’’ Profeten sade igen, ’’Oh Allah! Välsigna vårt Sham och Jemen.’’ De sade igen, ’’Också vårt Najd.’’ Då sade profeten, ’’Det kommer att framträda jordbävningar och plågor, och utifrån det kommer sidan av Satans huvud att komma ut.’’

Volym 2, bok 17, nummer 148

Berättat av Zaid Bin Khalid Al-Djuhani

Allahs Budbärare ledde morgonbönen i Al-Hudaibiya och det hade regnat den föregående natten. När profeten (fred vare med honom) hade avslutat sin bön vände han sig mot folket och sade, ’’Vet ni vad er Herre har sagt?’’ De svarade, ’’Allah och Hans Budbärare vet bättre.’’ (Profeten sade), ’’Allah (swt) säger, ’’Denna morgon förblev en del av Mina tillbedjare som sanna troende på Mig och en del blev otroende; den som sade att det har regnat pga Allahs välsignelse och barmhärtighet är den som tror på Mig och den tror inte på stjärnor, men den som sade att det regnade tack vare en sådan och sådan (stjärna) är en otroende och tror inte på Mig och är en som tror på stjärnor.’’

Volym 2, bok 17, nummer 149

Berättat av ‘Umar:

Allas Budbärare (fred vare med honom) sade, ’’Nyckeln till den osedda kunskapen är fem, ingen känner till dessa förutom Allah...ingen vet vad som kommer att hända imorgon; ingen vet vad som finns i skötet; ingen vet vad han kommer att tjäna imorgon; ingen vet var han kommer att dö; och ingen vet när det kommer att regna.’’