Surah 3:67 ”Abraham var [till sin tro] varken jude eller kristen – han sökte och fann den rena, ursprungliga tron och underkastade sig Guds vilja; och han vägrade att ge avgudarna sina dyrkan.

 
Hem arrow Sahih Al-Bukhari arrow VOLYM 3: BOK 27 – 50 arrow Lån, Betalning av lån, Kvarstad av egendom, Konkurs
Lån, Betalning av lån, Kvarstad av egendom, Konkurs PDF Utskrift E-post
Volym 3, bok 41, nummer 570 – 607

Volym 3, bok 41, nummer 570

Berättat av Jabir ibn ’Abdullah:

När jag var tillsammans med profeten under en av hans Ghazawat, så frågade han, ’’Vad är det med din kamel? Vill du sälja den?’’ Jag svarade jakande och sålde den till honom. När vi nådde fram till Medina på morgonen tog jag kamelen till honom och han betalade priset för den till mig.

            

 

Volym 3, bok 41, nummer 571

Berättat av Al-Amash:

När vi var med Ibrahim, talade vi om inteckningar när det gällde avtal med Salam. Ibrahim berättade från Aswad att ’Aisha hade sagt, ’’Profeten köpte en del matvaror på kredit från en jude och pantsatte en järn-rustning hos honom.’’

 

             

Volym 3, bok 41, nummer 572

Berättat av Abu Huraira:

Profeten sade, ’’Den som tar pengar från folket med avsikten att återbetala det, då kommer Allah att återbetala det till den personens fördel, och den som tar pengar med avsikt att spoliera det, då kommer Allah att spoliera den personen.’’

 

             

Volym 3, bok 41, nummer 573

Berättat av Abu Dhar:

En gång när jag var tillsammans med profeten, så såg han (Berget Uhud) och sade, ’’Jag skulle inte vilja att detta berg förvandlades till guld för mig såvida inget av det, inte ens en enda dinar, förblir hos mig av det under mer än tre dagar (dvs jag kommer att spendera allt av det för Allahs sak), förutom den dinar som jag kommer att behålla för att återbetala skulder.’’ Sedan sade han, ’’De som är rika i den här världen kommer att ha lite belöning i det Kommande Livet förutom de som spenderar deras pengar här och där (för Allahs sak) och de är få till antalet’’. Sedan beordrade han mig att stanna på min plats och gick bara en liten bit längre bort. Jag hörde en röst och avsåg att gå till honom men kom ihåg hans order, ’’Stanna på din plats tills jag återvänder.’’ När han återvände sade jag, ’’Oh Allahs Budbärare! (Vad var) det för ljud jag hörde?’’ Han sade, ’’Hörde du någonting?’’ Jag sade, ’’Ja’’. Han sade, ‘’Gabriel kom och sade till mig, ‘Den bland dina utövare som dör och inte dyrkar någon förutom Allah kommer att träda in i Paradiset.’ ’’ Jag sade, ’’Även om han gjorde sånt och sånt (dvs även om han stal eller begick olovligt samlag)?’’. Han sade, ’’Ja’’.

 

             

Volym 3, bok 41, nummer 574

Berättat av Abu Huraira:

Allahs Budbärare sade, ’’Om jag hade guld till samma värde som berget Uhud, skulle det inte glädja mig att det fanns hos mig mer än tre dagar, förutom en summa som jag skulle behålla för att kunna återbetala skulder med.’’

 

             

Volym 3, bok 41, nummer 575

Berättat av Abu Huraira:

En man krävde tillbaka sina skulder från Allahs Budbärare på ett sådant oförskämt sätt att profetens följeslagare hade för avsikt att skada honom, men profeten sade, ‘’Låt honom vara, för utan tvekan har han (borgenären) rätt att kräva det (strängt). Köp en kamel och ge den till honom.’’ De sade, ’’Den kamel som finns är äldre än den kamel som han begär. Profeten sade, ’’Köp den och ge den till honom, för den bäste bland er är de som återbetalar sina skulder generöst.’’

 

             

Volym 3, bok 41, nummer 576

Berättat av Hudhaifa:

Jag hörde profeten säga, ’’En gång dog en man och tillfrågades, ’Vad brukade du säga (eller göra) (under din livstid)?’ Han svarade, ’Jag var en affärsman och brukade ge tid till den rike att återbetala sin skuld och (brukade) dra ifrån en del av skulden för den fattige.’ Så han blev förlåten för (sina synder).’’ Abu Masud sade, ’’Jag hörde samma (hadith) från profeten.’’

 

             

Volym 3, bok 41, nummer 577

Berättat av Abu Huraira:

En man kom till profeten och krävde en kamel (som profeten var skyldig honom). Allahs Budbärare sade till sina följeslagare att ge honom (en kamel). De sade, ’’Vi har inte kunnat hitta någon förutom en äldre kamel (än den som han begär).’’ (Profeten beordrade dem att ge honom den kamelen). Mannen sade, ’’Du har betalat mig till fullo och må Allah också betala dig till fullo.’’ Allahs Budbärare sade, ’’Ge den till honom, för den bäste bland folket är den som återbetalar sina skulder på det mest generösa sättet.’’

 

             

Volym 3, bok 41, nummer 578

Berättat av Abu Huraira:

Profeten var skyldig en man en kamel av en viss ålder och mannen kom för att begära att få den tillbaka. Profeten beordrade sina följeslagare att ge den till honom. De sökte efter en kamel som hade samma ålder men hittade ingen förutom en kamel som var ett år äldre. Profeten sade till dem att ge den till honom. Mannen sade, ’’Du har betalat mig till fullo och må Allah betala dig till fullo.’’ Profeten sade, ’’Den bäste bland er är den som betalar sina skulder på det mest generösa sättet.’’

 

             

Volym 3, bok 41, nummer 579

Berättat av Jabir bin Abdullah:

Jag gick till profeten när han befann sig i moskén. (Mis’ar tror att Jabir gick dit på förmiddagen). Sedan bad profeten mig att be två Rakat, han återbetalade mig den skuld som han hade till mig och gav mig ett extra belopp.

 

             

Volym 3, bok 41, nummer 580

Berättat av Jabir bin ‘Abdullah:

Min fader dog som martyr på dagen för (slaget vid) Uhud, och han hade skulder. Hans fordringsägare krävde ihärdigt sina rättigheter. Jag gick till profeten (och meddelade honom det). Han sade till dem att ta frukterna från min trädgård och befria min fader från skulderna men de vägrade att göra det. Så profeten gav dem inte min trädgård och sade till mig att han skulle komma till mig nästa morgon. Han kom till oss tidigt på morgonen och gick omkring bland dadelpalmerna och åkallade Allah att välsigna dess frukter. Jag plockade sedan dadlarna och betalade fordringsägarna, och det lämnade kvar en del dadlar till oss.

 

             

Volym 3, bok 41, nummer 581

Berättat av Jabir bin ‘Abdullah:

När min fader dog var han skyldig en jude trettio Awsuq (av dadlar). Jag bad honom att ge mig uppskov med återbetalningen men han vägrade. Jag bad Allahs Budbärare att medla med juden. Allahs Budbärare gick till juden och bad honom acceptera frukterna från mina träd istället för skulden men juden vägrade. Allahs Budbärare gick in i trädgården av dadelpalmer, gick runt bland träden och beordrade mig (genom att säga), ’’Plocka (frukterna) och ge honom det som är hans.’’ Så jag plockade frukterna till honom när Allahs Budbärare hade gått sin väg och gav honom hans trettio Awsuq, och hade fortfarande sjutton Awsug extra för min egen del. Jabir sade: Jag gick till Allahs Budbärare för att meddela honom vad som hade hänt, men hittade honom när han bad ’Asr bönen. Efter bönen berättade jag för honom om de extra frukterna som hade blivit över. Allahs Budbärare sade till mig att informera (’Umar) Ibn Al-Khattab om det. När jag gick till ’Umar och berättade för honom om det, sade ’Umar, ’’När Allahs Budbärare gick i din trädgård, var jag helt säker på att Allah skulle välsigna den.’’

 

             

 

Volym 3, bok 41, nummer 582

Berättat av ‘Aisha:

Allahs Budbärare brukade åkalla Allah under bönen och säga, ’’Oh Allah, jag söker beskydd hos Dig från alla synder, och från att vara i skuld.’’ Någon sade, ’Oh Allahs Budbärare! (Jag ser dig) mycket ofta söka efter Allahs beskydd från att vara skuldsatt. Han svarade, ’’Om en person är i skuld, uttalar han lögner när han talar, och bryter sina löften när han ger löften.’’

 

             

Volym 3, bok 41, nummer 583

Berättat av Abu Huraira:

Profeten sade, ’’Om någon efterlämnar egendom, är det för arvingarna, och om han lämnar några arvingar som är svaga, är det vår plikt att försörja dem.’’

 

             

Volym 3, bok 41, nummer 584

Berättat av Abu Huraira:

Profeten sade, ’’Jag är närmare de troende än de själva i den här världen och i Den Kommande, om ni vill kan jag läsa Allahs Uttalande: ’’Profeten är närmare de troende än de är sig själva’’ (33:6). Så om en sann troende dör och lämnar efter sig egendom, så är det för hans arvingar (från hans faders sida) och om han lämnar efter sig någon skuld att betalas eller någon behövande ättling, då skall de komma till mig då jag är beskyddare till dem som har avlidit.’’

 

             

Volym 3, bok 41, nummer 585

Berättat av Abu Huraira:

Allahs Budbärare sade, ’’Förhalning (fördröjning) gällande återbetalning av skulder av en rik person är orättvist.’’

 

             

Volym 3, bok 41, nummer 586

Berättat av Abu Huraira:

En man kom till profeten och krävde sin skuld och använde sig av hårda ord. Profetens följeslagare ville skada honom, men profeten sade, ’’Låt honom vara, då fordringsägaren (rättens ägare) har rätt att tala.’’

 

             

Volym 3, bok 41, nummer 587

Berättat av Abu Huraira:

Allahs Budbärare sade, ’’Om en man har något som är hans hos en som befinner sig i konkurs, så har han mer rätt att ta tillbaka dem än någon annan.’’

 

             

Volym 3, bok 41, nummer 588

Berättat av Jabir bin ‘Abdullah:

En man gav löfte om att hans slav skulle friges efter hans död. Profeten frågade, ’’Vem vill köpa slaven från mig?’’ No’aim bin ’Abdullah köpte slaven och profeten tog beloppet och gav det till ägaren.

 

             

Volym 3, bok 41, nummer 589

Berättat av Jabir:

När ’Abdullah (min fader) dog, lämnade han barn och skulder efter sig. Jag bad utlånarna att avstå från en del av skulden men de vägrade, så jag gick till profeten för att han skulle medla med dem, ändå så vägrade de. Profeten sade (till mig), ’’Sortera dina dadlar: ’Adhq bin Zaid, Lean och ’Adjwa, varje sort för sig själv och samla sedan alla fordringsägarna och vänta sedan tills jag kommer till er.’’ Jag gjorde som han bad mig om och profeten kom och satte sig bredvid dadlarna och började att mäta upp för var och en deras andel tills han fullt ut hade betalt allt, och antalet dadlar förblev som det hade varit tidigare, som om han inte skulle ha rört dem.

(Vid ett annat tillfälle) deltog jag i ett slag tillsammans med profeten och jag red på en av våra kameler. Kamelen blev trött och kom på efterkälken. Profeten slog till den på dess bakdel. Han sade, ’’Sälj den till mig och du har rätt att rida på den till Medina.’’ När vi närmade oss Medina fick jag tillåtelse av profeten att ta mig till mitt hus och jag sade, ’’Oh Allahs Budbärare! Jag har nyligen gift mig.’’ Profeten frågade, ‘’Har du gift dig med en jungfru eller en husfru (en änka eller en som är frånskild?)’’ Jag sade, ’’Jag har gift mig med en husfru, eftersom ’Abdullah (min fader) dog och efterlämnade unga döttrar, så jag gifte mig med en husfru som kan lära dem och uppfostra dem till ett gott uppförande.’’ Profeten sade sedan (till mig), ’’Gå till din familj.’’ När jag gjorde det och sedan berättade för min morbror om försäljningen av kamelen, tillrättavisade han mig för det. Då berättade jag om dess slöhet och utmattning och om vad profeten hade gjort med kamelen och att han slog den. När profeten kom, gick jag till honom med kamelen på morgonen och han gav mig beloppet för den, han gav mig även kamelen och min del av krigsbytet, samma som han gav till andra människor.

  

             

Volym 3, bok 41, nummer 590

Berättat av Ibn ‘Umar:

En man kom till profeten och sade, ’’Jag blir ofta bedragen i köpslående.’’ Profeten gav honom rådet, ’’När du köper någonting, säg (till säljaren), ’’Inget bedrägeri.’’ Mannen brukade sedan säga så efteråt.

 

             

Volym 3, bok 41, nummer 591

Berättat av Al-Mughira bin Shu’ba:

Profeten sade, ’’Allah har förbjudit följande för er, (1) att inte vara plikttrogna mot era mödrar (2) att begrava era döttrar levande, (3) att inte betala andras rätt (dvs välgörenhet osv) och (4) att tigga av människor (tiggeri). Och Allah har gjort förhatligt för er (1) värdelöst, meningslöst tal, eller att ni talar mycket om andra, (2) att ställa för många frågor, (i omtvistade religiösa ting) och (3) att slösa med rikedom (i överflöd).

 

             

Volym 3, bok 41, nummer 592

Berättat av Abdullah bin ‘Umar:

Jag hörde Allahs Budbärare säga, ’’Ni är alla en beskydare och ansvariga för vad som finns under ert förmyndarskap. Ledaren är en beskyddare för sina undersåtar och ansvarig för dem, en man är beskyddare för sin familj och är ansvarig för dem, en fru är beskyddare för sin mans hus och ansvarig för det, och en tjänare är beskyddare för sin herres egendom och ansvarig för den.’’ Jag hörde det från Allahs Budbärare och jag tror att profeten också sade, ’’En man är beskyddare för sin faders egendom och ansvarig för den, så ni är alla beskyddare och ansvariga för era skyddslingar och ting i er vård.’’

 

             

Volym 3, bok 41, nummer 593

Berättat av ‘Abdullah:

Jag hörde en man recitera en vers (från den Heliga Koranen) men jag hörde profeten recitera den på ett annat sätt. Så jag tog tag i mannens hand och tog honom med mig till Allahs Budbärare som sade, ’’Ni har båda rätt.’ Shu’ba, en tidigare återberättare sade, ’’Jag tror att han sade till dem, ’Skilj er inte åt, för nationer före er skiljde sig åt och försvann (på grund av deras skillnader).’’

 

             

Volym 3, bok 41, nummer 594

Berättat av Abu Huraira:

Två personer, en muslim och en jude, grälade. Muslimen sade, ’’Vid Honom som gav Muhammad företräde över alla människor!’’ Juden sade, ’’Vid Honom som gav Moses företräde över alla människor!’’ När muslimen hörde det höjde han sin hand och slog till juden i ansiktet. Juden gick till profeten och berättade för honom vad som hade hänt mellan honom och muslimen. Profeten lät hämta muslimen och frågade honom om det. Muslimen talade om för honom vad som hade hänt. Profeten sade, ’’Ge inte mig företräde framför Moses, för på Återuppståndelsens Dag kommer alla människor att bli medvetslösa och jag kommer att vara en av dem, men jag kommer att vara den förste som återfår medvetandet, och kommer att se Moses stå och hålla i sidan av Tronen (Allahs tron). Jag kommer inte att veta om även (Moses) har varit medvetslös och vaknade före mig eller om Allah har befriat honom från det slaganfallet.’’

 

             

 

Volym 3, bok 41, nummer 595

Berättat av Abu Said Al-Khudri:

När Allahs Budbärare satt ner kom det en jude och sade, ’’Oh Abul Qasim! En av dina följeslagare har slagit mig i ansiktet.’’ Profeten frågade vem det var som hade gjort det. Han fick till svar att det var en från Ansar. Profeten lät skicka efter honom och när han kom, frågade han honom om han hade slagit juden. Han (svarade jakande och) sade, ’’Jag hörde honom uttala en ed på marknaden där han sade, ’Vid Honom som gav Moses företräde över alla människor.’ Jag sade, ’Oh du stygge man! (Allah har givit Moses företräde) även över Muhammad’ - och jag blev arg och slog till honom i ansiktet.’’ Profeten sade, ’’Ge inte en profet företräde framför en annan, för på Återuppståndelsens Dag kommer alla människor att bli medvetslösa och jag kommer att vara den första att uppstå från jorden, och jag kommer att se Moses stå och hålla i ett av Tronens ben. Jag kommer inte att veta om Moses har blivit medvetslös eller om den första medvetslösheten var tillräcklig för honom.’’

 

             

Volym 3, bok 41, nummer 596

Berättat av Anas:

En jude pressade en flickas huvud mellan två stenar. Flickan tillfrågades vem som hade pressat hennes huvud, och några namn nämndes för henne och när namnet på en jude nämndes, så nickade hon instämmande. Juden tillfångatogs och när han erkände, beordrade profeten att hans huvud skulle pressas mellan två stenar.

 

             

Volym 3, bok 41, nummer 597

Berättat av Ibn ‘Umar:

En man blev ofta lurad i handel. Profeten sade till honom, ’’När du köper någonting, säg (till säljaren), ’Inget bedrägeri.’ ’’ Efter det brukade mannen säga så.

 

             

 

Volym 3, bok 41, nummer 598

Berättat av Jabir:

En man frigav en slav och han hade ingen annan egendom än det, så profeten upphävde frigivningen (och sålde slaven för honom). No’aim bin Al-Nahham köpte slaven av honom.

 

             

 

Volym 3, bok 41, nummer 599

Berättat av ‘Abdullah bin Mas’ud:

Allahs Budbärare sade, ’’Den som svär en falsk ed genom att ta en muslims egendom (olagligt) kommer att möta Allah när Han är arg på honom.’’ Al-Ash’ath sade: Vid Allah det uttalandet berörde mig. Jag ägde land tillsammans med en jude, och juden förnekade senare mitt ägarskap, så jag tog med mig honom till profeten som frågade mig om jag hade bevis på ägarskap. När jag svarade nekande, frågade profeten juden att svära en ed. Jag sade, ’’Oh Allahs Budbärare! Han kommer att svära en ed och beröva mig på min egendom.’’ Så Allah uppenbarade följande vers: ’’De som för en ynklig vinst förnekar förbundet med Gud och de eder som de har svurit...’’ (3:77)

 

             

Volym 3, bok 41, nummer 600

Berättat av ‘Abdullah bin Ka’b bin Malik:

Ka’b begärade att få sin skuld tillbaka från Ibn Abi Hadrad i moskén och deras röster blev högre tills Allahs Budbärare hörde dem när han var i sitt hus. Han kom ut till dem och drog undan gardinen till sitt rum och vände sig till Ka’b, ’’Oh Ka’b!’’ Ka’b svarade, ’’Labaik, Oh Allahs Budbärare!’’ (Han sade till honom), ’’Förminska din skuld till hälften’’, och gestikulerade med sin hand. Ka’b sade, ’’Jag har gjort det, Oh Allahs Budbärare!’’ När profeten hörde detta sade han till Ibn Hadrad, ’’Ställ dig upp och återbetala din skuld till honom.’’

 

             

Volym 3, bok 41, nummer 601

Berättat av ‘Umar bin Al-Khattab:

Jag hörde Hisham bin Hakim bin Hizam recitera sura Al-Furqan på ett annorlunda sätt än hur jag brukade recitera. Allahs Budbärare hade lärt mig den (på ett annat sätt). Så jag tänkte gräla på honom (under bönen) men väntade tills han hade avslutat bönen, och då band jag hans klädesplagg runt hans nacke och höll fast honom med det och tog honom till Allahs Budbärare och sade, ’’Jag har hört honom recitera sura Al-Furqan på ett annat sätt än så som du har lärt mig.’’ Profeten beordrade mig att släppa honom fri och bad Hisham att recitera den. När han hade reciterat den sade Allahs Budbärare, ’’Den uppenbarades på detta sätt.’’ Han bad mig sedan att recitera den. När jag hade reciterat den, sade Allahs Budbärare, ’’Den uppenbarades på detta sätt.’’ Koranen har uppenbarats på sju olika sätt, så recitera den på det sätt som är lättast för er.’’

 

             

 

Volym 3, bok 41, nummer 602

Berättat av Abu Huraira:

Profeten sade, ’’Utan tvekan har jag för avsikt att beordra någon att låta utropa Iqama för (den obligatoriska) bönen och sedan kommer jag att gå från hus till hus till de som inte närvarat vid bönen och bränna deras hus över dem.’’

 

             

Volym 3, bok 41, nummer 603

Berättat av ‘Aisha:

Abdu bin Zam’a och Sad bin Abi Waqqas tog sitt anspråk gällande (vårdnaden) av sonen till Zam’as slavflicka, till profeten. Sad sade, ’’Oh Allahs Budbärare! Min broder berättade för mig före sin död att när jag skulle återvända (till Mecka), skulle jag söka efter sonen till Zam’as slavflicka för att sedan ta honom under mitt förmyndarskap då han var hans son.’’ ’Abdu bin Zam’a sade, ’’Han är min broder och sonen till min faders slavflicka och föddes på min faders säng.’’ Profeten noterade en likhet mellan Utba och pojken, men han sade, ’’Oh ’Abdu bin Zam’a! Du kommer att få den här pojken, då sonen tillhör ägaren av sängen. Du Sauda, skall avskärma dig från pojken.’’

 

             

Volym 3, bok 41, nummer 604

Berättat av Abu Huraira:

Allahs Budbärare skickade ryttare till Nadjd och de arresterade och förde med sig en man tillbaka vid namn Thumama bin Uthal, ledare för Yamama, och de band fast honom vid en av moskéns pelare. När Allahs Budbärare kom fram till honom, frågade han, ’’Vad har du att säga, Oh Thumama?’’ Han svarade, ’’Jag har goda nyheter, Oh Muhammad!’’ Abu Huraira berättade hela historien och det slutade med att profeten beordrade ’’Befria honom!’’

 

             

Volym 3, bok 41, nummer 605

Berättat av Abu Huraira:

Profeten skickade ryttare till Nadjd och de arresterade och förde med sig tillbaka en man vid namn Thumama bin Uthal från stammen Bani Hanifa och de band fast honom vid en av moskéns pelare.

 

             

Volym 3, bok 41, nummer 606

Berättat av ‘Abdullah bin Ka’b bin Malik Al-Ansari från Ka’b bin Malik:

Att ’Abdullah bin Abi Hadrad Al-Aslami hade en skuld till honom. Ka’b träffade på honom och tog tag i honom och de började att prata och deras röster höjdes. Profeten gick förbi dem och vände sig till Ka’b och påpekade för honom att förminska skulden med hälften. Så Ka’b fick halva skulden och undantogs av gäldenären från den andra hälften.

 

             

Volym 3, bok 41, nummer 607

Berättat av Khabbab:

Jag var smed i den för-islamiska eran av okunnighet och ’Asi bin Wail var skyldig mig lite pengar. Jag gick till honom för att kräva det tillbaka, men han sade till mig, ’’Jag kommer inte att betala det till dig om du inte förnekar din tro på Muhammad.’’ Jag svarade, ’’Vid Allah, jag kommer aldrig att misstro Muhammad tills Allah låter dig dö och sedan låter dig återuppstå.’’ Han sade, ’’Vänta då tills jag dör och kommer till liv igen, för då kommer jag att ges egendom och ättlingar och kommer att betala dig din rätt.’’ Så kom uppenbarelsen: ’’Vad anser du om den, fastän han förnekar Våra budskap säger: ’’Helt visst skall både rikedom och (många) söner komma på min lott.’’ (19:77)

 
< Föregående   Nästa >